Vi trodde vi skulle dö

Igår runt klockan 23;45 lämnade Olivia, jag och mamma Kramfors efter att vi förlorade mot Cecilia Johansen och Oleksandra Oliynykova med 4-6,2-6 i semifinalen. Vi åkte hem med nattåget till Göteborg men vi fick sitta på vanliga sittplatser hela natten. Den natten, var den värsta natten i hela mitt liv.

Det började med att vi kom in i en vagn där stämningen kändes lite annorlunda än vanligt. Men vi satte oss i alla fall på våra platser och försökte sova, men det gick verkligen inte då det var en gubbe på tåget som pratade i telefon jättehögt och på ngt annat språk. Han lät väldigt arg och jag tror även att han pratade med en annan gubbe som satt i en annan vagn. Det var där det började kännas lite konstigt. Efter en stund kommer det in en annan man i vagnen och säger ”jag måste köpa en biljett, jag måste åka till Gävle nu”. Kvinnan som jobbade på tåget sa att han behövde vänta 15 minuter innan hann kunde köpa någon biljett. Men han ville verkligen köpa den nu när hon var där, men det fick han inte. Efter några minuter vänder sig mannen om och frågar Olivia om han kan få låna hennes mobil för att ringa. Olivia tänkte först ge honom mobilen men jag hindrade henne då jag tyckte att han verkade väldigt skum. Mannen börjar vrida och vända sig om innan kvinnan som jobbade på tåget kom tillbaka. ”Nu kan du köpa din biljett” säger kvinnan till mannen. Men mannen säger bara till henne ”då får inte gå här ifrån” ”stanna”. ” Det är någon här som har knivar och försöker döda mig”. Säger mannen och plötsligt blir Olivia och jag alldeles skräckslagna. Är det någon som vill döda honom? Vem är det som har knivar med sig? Flera människor börjar springa hit och dit, in på toaletten, ut ur vagnen och vi sitter bara på våra platser och skakar av rädsla och undrar vem som vill döda honom. Olivia och jag var hur rädda som helst och vi bara satt där och skakade och hade tankar på att bara sticka härifrån och lämna tåget. Är det någon jogga mördare på tåget eller? Tänk om någon inte bara ville döda honom, tänk om dem vill döda oss också? 😅

Efter cirka 20 minuter börjar det lugna sig och den oroliga mannen har tydligen lämnat tåget och det skulle tydligen inte varit någon man med knivar på tåget. Utan den oroliga mannen hade bara inte alla hästar hemma och var lite ”borta”. Så resten av resan var ganska lugn förutom att det kom och satte sig två killar framför oss som tydligen hade suttit i fängelse…men vi är i alla fall glada att vi lever. 😀

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *