20 år och nästan Helsingborgare

Sedan jag kom hem från Turkiet för några veckor sedan har jag haft en väldigt tuff träningsperiod. Största delen av tiden har bestått av massa fysträning, men nu börjar även tennisträningar finnas med mer och mer på schemat. Under dessa veckorna har jag även flyttat ner till min lägenhet i Skåne och Helsingborg. Det var lite jobbigt i början att köra ner massa grejer från Götet och åka fram och tillbaka till IKEA, men nu är allt på plats och jag börjar känna mig som hemma här. Än så länge trivs jag jättebra i Helsingborg och det känns helt rätt att ha min träningsbas här, både när det gäller tennisträningen och fysträningen. Tennisen kör jag på med som vanligt med gänget i Olympiahallen och min fysträning får jag hjälp av Anders Lindsjö hos Athletic Sports School. Fortfarande har jag bra kontakt med min tränare Damien i Göteborg som hjälper mig när jag är i Gbg och även om inte Ullevi är min träningsbas längre så kommer det nog alltid vara som mitt andra hem. Jag tror heller aldrig jag kommer kalla mig för en Helsingborgare om jag ska vara ärlig, jag är och kommer alltid vara en Göteborgare. 🙂

Nu är jag heller inte en tonåring längre. Igår fyllde jag 20 år och nu börjar man nästan känna sig vuxen. Nä, verkligen inte. Däremot får man testa på vuxenlivet nu när man flyttat hemifrån och maten inte längre är serverad när man kommer hem från träningen, men det har jag inga problem med. Just matlagningen tycker jag är väldigt rolig och äntligen slipper man höra klagomålen från Ebba och pappa när jag gör min mat. Men självklart saknar man ändå deras sällskap och det är skönt att komma hem på helgerna och bli serverad pappas mat igen. När jag är hemma nu har jag även (äntligen) börjat övningsköra, men jag känner att det kommer ta ett bra tag innan jag lyckas ta körkort. 🙂

Nu framöver kommer jag fortsätta med min träningsperiod några veckor till innan jag hoppas vara ute och tävla igen. Jag hoppas också att det här vaccinet kan få slut på eländet snart och att det blir lite publik under matcher och tävlingar. Men oavsett hur mycket man saknar det ena eller det andra så har man verkligen fått tiden att utveckla bitar i sin träning under den här tiden, och det är något jag absolut kommer ta med mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *